En serie om att hämta grejer. Del 1 - komma tillbaka med leksak.

Många kursare som kommer till mig har hundar med ett starkt utvecklat ägande. Efter en tids träning har alla hundarna blivit mer benägna att komma tillbaka med leksaker. Nyckeln till det är att bygga upp hundens förväntan på mer lek om den kommer av egen fri vilja utan krav.

Jag använder belöningssignal för att starta leken, och släppkommando när jag avbryter, men jag använder inget kommando för att hunden ska komma tillbaka med leksaken. Träningen syftar till att hunden kommer tillbaka frivilligt.

Videon överst visar min hund Dolly som får vinna kamptrasan och kommer tillbaka för mera lek. Den visar även lite olika incheckningsövningar från NoLimitObedience (Maria Brandel och Siv Svendsen). Det är inte jag som har döpt övningarna till "brända fingrar", "statyn" och "kaninen". 🤣

Träna en liten valp (förebyggande)

• Jag bygger upp en fantastisk nära-lek. Jag tar fram valpen inom mig, vi kampar, brottas, jag engagerar mig och har en busig inställning. Valpen får vinna när jag känner att den drar emot, då tar den i mer och mer. För att få stort engagemang ska valpen vara aktiv mot mig, få jaga ifatt leksaken när jag backar eller springer. Jag trycker ALDRIG en leksak mot hunden.

• Skulle valpen vilja dra iväg med leksaken när den vinner kan jag begränsa utrymmet eller ha ett långt snöre på grejen, men huvudproblemet är att vår nära-lek inte är tillräckligt bra. Jag backar därför hellre och gör leken roligare. Valpar har sällan hunnit utveckla ägande. De är i inte så självständiga, de vill vara med oss och kommer oftast tillbaka för mer lek naturligt.

• Valpen får gärna ta initiativ till lek, jag hakar på när jag kan. Jag är ju valpens allra bästa lekkompis!

• När valpen kommer med leksaken avslutar jag inte. Den får ALLTID mer lek när den kommer. Jag kan avbryta mitt i leken och starta om den igen, men inte avbryta som en följd av att valpen kommer. Detsamma gäller när jag vill avsluta helt. Det sker alltid ur nära-lek och då använder jag byteshandel. Dvs när vi leker är belöningen mera lek, när jag avslutar kan hunden få ett godisregn.

• När valpen är "hjärntvättad" att komma för mer lek kan jag även börja kasta saker.

• Jag belönar alltid att hunden kommer med mera lek, det slutar jag aldrig med. Men när jag avbryter mitt i leken - när hunden har som roligast - börjar jag så småningom lägga in uppgifter som sedan belönas med mer lek. Jag börjar med det när hunden är beredd att gå igenom eld för våra lekstunder.

Följer jag alla stegen kommer hunden alltid att komma frivilligt utan inkallningskommando, dvs utan krav. Det är viktigt att belöningskänslan inte grumlas av krav om leken ska ha högt värde. Jag vill inte ha byteshandel i leken annat än i slutet, jag vill att hunden ska vilja komma tillbaka för att fortsätta leka med SAMMA leksak.

Träna en hund som har utvecklat en vilja att äga (åtgärdande)

Jag jobbar i princip likadant som med valpen, men kan behöva ta till begränsat utrymme och/eller snöre. Om jag använder snöre ska det vara så långt att hunden upplever att den vinner. Jag bjuder in den till fortsatt lek och om den inte kommer drar jag försiktigt in leksaken mot mig. Hos mig blir det mera lek, absolut inte förmaningar eller liknande. Leken ska bygga upp en känsla i hunden för framtiden!

Ett alternativ till begränsad yta eller snöre är att jag tappar intresset. Jag tjatar INTE. Om hunden inte kommer när jag bjuder in går jag och gör något annat eller sätter mig och pratar med en träningskompis. Då inträffar förmodligen något av följande:

• Hunden springer runt med leksaken en stund och försöker locka mig att jaga den. Den kanske stannar en meter ifrån mig och hoppas att jag ska sträcka fram händerna så att jag blir fintad. Om hunden gör så backar jag tills hunden klättrar på mig med leksaken så att jag helt säkert får tag i den. Sedan blir det fortsatt lek!

• Hunden leker själv en stund, sedan lägger den ifrån sig leksaken och kommer till mig utan eller går och gör något helt annat. Då är det bra att ha en medhjälpare som kan knycka leksaken när hunden lämnar den. Är jag själv kan jag använda snöre som jag har lindat runt något så att leksaken försvinner när hunden lämnar den. Efter en stund dyker leksaken mystiskt upp igen och då kanske jag leker själv eller med en medhjälpare för att göra hunden avundsjuk. När jag jobbar med konkurrens låtsas jag inte om hunden, den får kämpa för att få min uppmärksamhet. När hunden är taggad på att få vara med kan jag bjuda in den till ny lek.

• Hunden lägger sig och gnager på leksaken. Då går jag fram och tar den. Verkar den vilja finta mig och smita med grejen när jag kommer tappar jag intresset, se första punkten.

Oavsett hur hunden agerar låter jag den vinna ofta. Det ingår i leken och gör på sikt hunden mer benägen att komma tillbaka frivilligt för mera lek. Det roliga tar ju inte slut när man kommer tillbaka!

Skillnad inkallning - inbjudan

Inkallning är ett kommando. Om hunden inte lyder en inkallning behöver jag antingen tjata eller hämta. annars tappar kommandot i betydelse. I alla andra sammanhang har vi lärt oss att vara rädda om inkallningskommandot, det gäller även här. Dessutom blir vi ofta barska och höjer rösten om hunden inte lyder. Inkallning är ett krav, hunden är inte fri att välja bort att komma. En lydig hund kommer, men har tappat belöningskänslan.

Inbjudan är ett erbjudande. Jag bjuder in till fortsatt lek genom att backa, springa iväg eller röra mig busigt och pratar med hunden lika larvigt som mitt i leken. T.ex. "Vann du? Kom igen då, jag vill också vinna!" Hunden är fri att välja bort mitt erbjudande. Kommer den inte så blir det ingen lek helt enkelt. Lämnar hunden leksaken försvinner den, leker hunden själv så får den göra det. Det är omvänd psykologi, när jag struntar i att hunden leker själv ökas hundens vilja att aktivt involvera mig. (Under förutsättning att jag först har byggt upp en fantastisk nära-lek förstås.)

Det som kan förstöra träningen är:

• Tjat och mutor. Tjat dödar intresset och mutor (vifta med en annan leksak eller godis) innebär att det roliga inte sker när hunden självmant kommer utan blir belöningen för att den kommer på uppmaning. I båda fallen har leken gått från frivillighet i alla steg till att den avslutas som en uppgift med krav.

• Korrigering för att den inte kommer. Eller ännu värre, en blandning av att hunden ibland får mera lek, ibland får en utskällning. Osäker konsekvens är förödande för hundens vilja att ta beslut vi vill ha.

• Fel attityd hos föraren, Föraren berömmer hunden när den leker, dvs att den utför uppgiften "lek". Men hunden är inte duktig för att den leker. Den leker som belöning för att den har varit duktig innan! Det är samma sak som att hunden inte är duktig för att den äter godis, den fick godis för att den var duktig innan. Så sluta berömma och börja retas istället. Ta fram valpen inom dig och lek som en kompis, inte som en chef.

• Oengagerad lek, tråkiga leksaker osv. Leken är mycket utvecklingsbar. Ett av mina träningsmål är att vi ska kunna leka med vad som helst eller leka utan leksak. Min inblandning i leken ska bli viktigare än det föremål vi använder. För att nå dit använder jag leksaker hunden älskar i början, innan jag är ordentligt etablerad som roligaste lekkompisen.

• Tron att hunden kanske kommer tillbaka om man har en halvrolig grej och inte sprallar upp den för mycket. Det kan finnas andra skäl att inte spralla upp vissa hundar, men inte det här. Tvärtom, använd roliga leksaker och bjud på så bra lek att hunden verkligen vill ha den igen.

Tack för att du läste så här långt. Kommande inlägg kommer att handla om:

Byteshandel.

Spotta ut saker.

När hunden inte vill släppa mot godis.

Olika delar av apportering - gripa, bära, hålla utan tugg eller andra fel.